Losing my religion.
Igår hände något riktigt hemskt! Först måste jag förklara omständigheterna.
Vår tvättmaskin är placerad på balkongen i köket, mot innergården. Vi bor på femte våningen och längst ner är det inte som en gård hemma i Sverige utan det är den understa lägenhetens uteplats. Hela gården är omringad av huset, det är som en liten oas. Ja, skitsamma ni fattar!
Jag kommer hem från jobbet, trött som ett cp och på allmänt dåligt humör eftersom jag råkade gå av två busshållplatser för tidigt och var tvungen att gå. Utan min ipod också eftersom den blev stulen. Tänkte att jag skulle vara duktig så jag bestämmer mig för att tvätta. Tar ut tvätten på balkongen och böjer mig ner för att stoppa in den i maskinen. PANG! Jag ser hur berlocken från mitt klockhalsband (som jag älskar mest i världen) studsar i golvet, allting går i slowmotion. Som i en film kastar jag mig mot berlocken men missar den precis och ser hur den glider under räcket och faller ner på grannens markis och sedan PANG igen, min fina klock-berlock ligger på grannens uteplats. Jag fäller x antal tårar och ber en tyst bön till gud att grannen ska vara ute och se mig stå där uppe och gråta så att hon kan komma upp och lämna tillbaka min berlock. Antingen har jag skitkass karma eller så vill herren gud göra mitt liv till ett helvete för inte en käft var ute. Jag svor en lång ramsa och tittade upp mot himlen för att kontrollera om gud satt där och hånskrattade. Sen förhandlade jag med gud om att ge pengar til varenda tiggare om jag bara fick min berlock och min ipod tillbaka. Men icke. Jag ska aldrig mer ha på mig mitt jesus armband.
Vår tvättmaskin är placerad på balkongen i köket, mot innergården. Vi bor på femte våningen och längst ner är det inte som en gård hemma i Sverige utan det är den understa lägenhetens uteplats. Hela gården är omringad av huset, det är som en liten oas. Ja, skitsamma ni fattar!
Jag kommer hem från jobbet, trött som ett cp och på allmänt dåligt humör eftersom jag råkade gå av två busshållplatser för tidigt och var tvungen att gå. Utan min ipod också eftersom den blev stulen. Tänkte att jag skulle vara duktig så jag bestämmer mig för att tvätta. Tar ut tvätten på balkongen och böjer mig ner för att stoppa in den i maskinen. PANG! Jag ser hur berlocken från mitt klockhalsband (som jag älskar mest i världen) studsar i golvet, allting går i slowmotion. Som i en film kastar jag mig mot berlocken men missar den precis och ser hur den glider under räcket och faller ner på grannens markis och sedan PANG igen, min fina klock-berlock ligger på grannens uteplats. Jag fäller x antal tårar och ber en tyst bön till gud att grannen ska vara ute och se mig stå där uppe och gråta så att hon kan komma upp och lämna tillbaka min berlock. Antingen har jag skitkass karma eller så vill herren gud göra mitt liv till ett helvete för inte en käft var ute. Jag svor en lång ramsa och tittade upp mot himlen för att kontrollera om gud satt där och hånskrattade. Sen förhandlade jag med gud om att ge pengar til varenda tiggare om jag bara fick min berlock och min ipod tillbaka. Men icke. Jag ska aldrig mer ha på mig mitt jesus armband.
Kommentarer
Trackback
